Vad är det egentligen som får personer att inleda en arvstvist? Orsakerna kan vara många. I samband med att en närstående avlider så har man också en naturlig sorg inombords. Man kan ha svårt att läka och i och med att ett arvskifte ligger ganska tätt inpå begravningen så kan denna sorg och leda till att man känner sig förfördelad.
Varför ska den och den personen ärva det och det föremålet? Hur kan jag inte få ärva bilen, sommarstugan, villan, husvagnen – eller ta en större del av den ekonomiska del som efterlämnas? Man blir blockerad och har svårt att tänka rationellt. Just detta är vanligt att se som ett startskott för en arvstvist. Men det kan även handla om att man de facto kanske har rätt och att det handlar om att andra närstående har svårt att acceptera att man själv ska få ärva.
Inte sällan så inträffar den typen av arvstvister då det förekommer ett skrivet testamente. I samband med att kvarlåtenskapen efter en avliden ska fördelas så finns det lagar och regler som talar om hur allting ska ske, vilka som ska ärva och i vilken ordning.
Ett testamente trumfar arvsrätten
Vi följer en arvsrätt och den talar om hur allt ska gå till. Arvsrätten är emellertid inte helt enkelt att förstå för en lekman och missförstånd är vanligt förekommande. Dessa missförstånd kan få en person att inleda en arvstvist. Och, finns det ett skrivet testamente så sätter man också, till viss del, arvsrätten ur spel. En avliden som har skrivit ett testamente kan själv välja hur kvarlåtenskapen ska fördelas, vilket kan innebära att personer som – enligt arvsrätten – har laglig rätt att ärva blir utan.
Ett testamente kan egentligen utesluta alla släktingar utom bröstarvingar – som alltid har rätt att ärva. Klart står två saker: 1) ett testamente – skriftligt, undertecknat av en jurist och bevittnat – kan leda till en arvstvist 2) samma testamente är ändå bra att det finns då det tydligt visar hur den avlidne velat ha det. Av det senare skälet är det också att rekommendera att man skriver ett testamente. Det är din sista vilja och den får man – oavsett hur den ser ut – faktiskt acceptera.